Robert Rauschenberg (1925–2008) var en amerikansk konstnär som förändrade efterkrigstidens konst genom att kombinera målning, skulptur, fotografi, teknik, ljud, rörelse och vardagliga föremål i radikala och nyskapande verk. Med sina banbrytande Combines, experimentella silkscreentryck och globala kulturutbyten suddade han ut gränserna mellan konst och verklighet, högt och lågt, personligt och politiskt.
De ikoniska Combines: när geten klev in i galleriet
Rauschenbergs mest banbrytande insats kom i mitten av 1950-talet med de så kallade Combines, konstverk där han bokstavligen kombinerade målning med tredimensionella objekt – allt från däck, speglar och fågelburar till taxidermiska djur. I Monogram (1955–59) fäste han en uppstoppad angoraget med ett bildäck kring magen på en träpanel med målning och collage. Ett annat exempel är Bed (1955), där hans egen filt, kudde och lakan agerar målarduk – bokstavligt talat konsten som något att leva i.
Robert Rauschenberg och de vita målningarna
Redan i början av 1950-talet skapade han de berömda White Paintings – stora vita målningar helt utan motiv. Dessa verk var inte tomma, utan tänkta att reflektera rummet, ljuset och betraktaren. Kompositören John Cage kallade dem ”flygplatser för ljus, skuggor och damm”, och de ses som en viktig brygga mellan modernism och konceptkonst.
Silkscreentryck, politik och popkultur
På 1960-talet började Rauschenberg använda silkscreentryck, vilket gjorde det möjligt att massproducera fotografier och föra in samtidens bilder i konsten. Hans verk Retroactive I (1964) innehåller både astronauter, JFK, Coca-Cola-flaskor och andra ikoner ur nyhetsflödet. Tekniken förebådade Popkonsten, men Rauschenberg skilde sig från Andy Warhol och Roy Lichtenstein genom sitt poetiska och associativa bildspråk. Hans mest kända tryckmålning, Buffalo II (1964), såldes 2019 för 88,8 miljoner dollar.
Robert Rauschenberg och samarbetet med tekniken
Rauschenberg var pionjär i att föra samman konst och teknik. Han var med och grundade Experiments in Art and Technology (E.A.T.) 1966, där konstnärer samarbetade med ingenjörer. Hans verk Soundings (1968) reagerade på ljud från publiken och tände lampor i olika mönster – ett interaktivt verk långt före digital konsts genombrott.
Erased de Kooning Drawing – konst som radering
1953 bad Rauschenberg den äldre abstrakta expressionisten Willem de Kooning om en teckning – och suddade sedan metodiskt ut den. Resultatet, Erased de Kooning Drawing, blev ett konceptuellt konstverk som både var en hyllning till och en utmaning mot tidigare generationer.
Robert Rauschenbergs globala konstprojekt ROCI
Mellan 1984 och 1991 reste han till tio länder – däribland Kina, Mexiko, Chile, Ryssland och Kuba – inom ramen för ROCI (Rauschenberg Overseas Culture Interchange). Syftet var att främja dialog och förståelse genom konst. Rauschenberg tog intryck av lokal kultur, skapade verk på plats och ställde ut dem både där och internationellt.
Från Texas till konstvärldens centrum
Milton Ernest ”Robert” Rauschenberg föddes 1925 i Port Arthur, Texas, i ett religiöst präglat arbetarhem. Efter att ha tjänstgjort i amerikanska flottan studerade han konst på Kansas City Art Institute, Académie Julian i Paris och framför allt på Black Mountain College, där han samarbetade med framtida giganter som John Cage och Merce Cunningham. Han slog igenom i New York men levde i decennier på Captiva Island i Florida, där han även inrättade Rauschenberg Residency.
Rauschenberg i offentligheten och popkultur
Rauschenbergs arbete har synts långt utanför gallerierna. Han har gjort scenografi för Merce Cunninghams dansföreställningar, skapat en av BMW:s Art Cars och designat albumomslag för Talking Heads. Han var också aktiv i samhällsfrågor – till exempel medverkade han i anti-Vietnamkrigsutställningar.
Utmärkelser och inflytande
Han fick guldlejonet vid Venedigbiennalen 1964 – första gången en amerikan vann – samt National Medal of Arts 1993 och Praemium Imperiale 1998. Rauschenbergs inverkan syns i allt från konceptkonst till performance och installationer. Han inspirerade konstnärer som Jasper Johns, Bruce Nauman, Tracey Emin och Damien Hirst.
Robert Rauschenbergs eftermäle
Rauschenberg dog 2008, men hans verk lever kvar genom Rauschenberg Foundation, som stödjer konstnärer, forskning och sociala projekt. Hans retrospektiver har visats på MoMA, Guggenheim, Tate Modern och Centre Pompidou – alltid med stor publik och uppmärksamhet.
Robert Rauschenberg var inte bara en konstnär – han var en visionär som omformade vad konst kan vara. Han sa själv: ”Painting relates to both art and life. Neither can be made. (I try to act in that gap.)” – och det är i det mellanrummet hans konst fortfarande vibrerar.